Anna-Lisa och Bror Björnsons Stiftelse

Bror Björnsson, född 1905, drabbades tidigt av en kronisk neurologisk sjukdom, som starkt begränsade hans rörelseförmåga. Detta hindrade honom inte från att genomgå Slöjdföreningens Konstyrkesskola år 1928 till 1931.

Han var en driftig affärsman och öppnade 1932 Grafisk Ateljé; 1937 grundade han F:a Lille Brors Konfektyrindustri, vars "munkar" (chokladöverdragna skumbollar) blev en uppskattad produkt. Bror Björnsson skaffade sig agenturer på oljebrännare och startade Björnverken AB 1946; Industrimekano 1948; Chalmers Products AB 1950 och F:a Maskinreparationer 1953.

1937 gifte Bror Björnsson sig med sjuksköterskan Anna-Lisa Grönlund. Makarna var välkända i Göteborgs kulturliv och umgicks med ett flertal välkända personligheter inom teaterlivet. De var barnlösa.

Den svenska affärsverksamheten avvecklades och makarna flyttade till Lugano i Schweiz där den fortsatte.

I april 1985 skrev Bror Björnsson sitt testamente. Han avled senare under året.

I testamentet föreskrev han dels att hustrun Anna-Lisa skulle ärva all hans kvarlåtenskap, dels att arvet efter honom – såvida inte hustrun Anna-Lisa genom testamente föreskrev annat – skulle överföras till en fond vars syfte var att stödja svensk medicinsk forskning kring progressiv muskulär atrofi och liknande organiska nervsjukdomar. Tanken var då att fonden skulle ha sitt säte i Schweiz och ha svensk styrelse.

Vid besök i Sverige 1994 för vård av sjukdom, remitterad till professor Leif Hultén, blev Anna-Lisa Björnsson emellertid upplyst om att en sådan fond inte var skattebefriad i Schweiz, medan en motsvarande stiftelse i Sverige skulle vara helt skattebefriad här.

I november 1994 upprättade hon därför ett nytt testamente vari forskningsutrymmet vidgades till att även omfatta tumörsjukdomar. Hon förordnade att den mångårige vännen till familjen byråchefen Eric Sandén, skulle vara stiftelsens ordförande samt utforma stadgarna. Till boutredningsman och testamentsexekutor förordnades advokaten Lennart Sandin.

Anna-Lisa Björnsson beslöt även att återflytta till Sverige. Alla nödvändiga åtgärder för flyttning till Sverige vidtogs och handlingar skrevs under. Den skulle ske per den 1 januari 1995.

Anna-Lisa Björnsson opererades under hösten 1994 på urologiska kliniken för njurcancer. Hennes hälsotillstånd försämrades. Hon överfördes till kirurgisk vårdavdelning för ytterligare åtgärder under överinseende av professor Leif Hultén.

Vid samtalen Anna-Lisa Björnsson hade med professor Leif Hultén i samband med vården och med advokat Lennart Sandin vid ändring av testamentet, framgick det att hennes önskemål, i första hand, var att tumörverksamheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset på urologiska och kolorektala institutionerna samt institutionen för neurologi skulle få åtnjuta medel från stiftelsen.

Anna-Lisa Björnsson avled den 28 december 1994, utan att den formella utflytningen från Schweiz kunnat genomföras.

Fråga uppkom nu i vilket land skattläggning skulle ske. Enligt schweizisk myndighets beslut beskattades i Schweiz befintlig egendom där, och enligt svensk myndighets beslut beskattades i Sverige befintlig egendom här.

Den svenska skattefriheten medförde, och utgjorde en förutsättning för, att stiftelsen skulle bli tillräckligt kapitaliserad för att kunna verkställa makarna Björnssons vilja att stödja svensk medicinsk forskning.

Av Leif Hultén och Lennart Sandin i december 2013